Om mjölkproteinallergi – den vanligaste allergin hos små barn

Mjölkproteinallergi, eller komjölksproteinallergi som det egentligen heter, är tillsammans med äggallergi den vanligaste allergin hos små barn 👶.

Runt tre procent av alla barn under ett år är allergiska mot mjölkprotein.

❓ Var finns mjölkprotein?

Mjölkprotein finns i alla former av mjölkprodukter: i mjölk 🥛, yoghurt, fil, grädde, keso, ost 🧀, crème fraîche och gräddfil – till exempel. Låglaktosprodukter innehåller lika mycket mjölkprotein som vanliga mjölkprodukter och är alltså inte ett alternativ ❌ för den som har mjölkproteinallergi.

Mjölkprotein finns också som ingrediens i form av mjölkpulver, t.ex. i modersmjölksersättning 🍼, välling och barngröt 🍚.

Mjölkpulver finns också på mindre väntade ställen, som i köpta maränger.

Rester av mjölkprotein finns också i bröstmjölk 👩‍🍼, om en ammande mamman äter mjölkprodukter. Långt ifrån alla mjölkproteinallergiska barn reagerar på det, men det förekommer ⚠️.

🤔 Vilka är symtomen på mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi kan yttra sig på många olika sätt. Vissa typer av symtom kommer i direkt samband med att barnet äter 🍽️, medan andra symtom kommer långt senare ⏳. Därför kan det ibland dröja innan man förstår att besvären beror på mjölk 🥛.

Ofta märks barnets allergi i samband med att man börjar introducera mat med mjölk i, till exempel gröt. Men en del blir allergiska redan under amningstiden, eller när de får modersmjölksersättning 🍼.

De främsta symtomen är:

• Eksem eller nässelutslag (så kallad urtikaria)
• Kräkning
• Diarré
• Magsmärta
• Förstoppning
• Gråt och sömnsvårigheter
• Motstånd mot att äta (eftersom barnet kan förknippa det med obehag)
• Dålig viktuppgång
• Astma, andningssvårigheter
• Allergisk chock, så kallad anafylaxi (lyckligtvis ovanligt)

Känner du igen ett eller flera av ovanstående symtom, prata med sköterskan på BVC eller med en barnläkare för att höra om det finns skäl att undersöka saken vidare.

🔍 Hur tar man reda på om barnet har mjölkproteinallergi?

Tyvärr finns det inget tvärsäkert test ❌ som kan visa om ett barn har mjölkproteinallergi eller inte. Både blodprov 🩸 och pricktest i huden kan vara såväl falskt positiva som falskt negativa, det vill säga det kan se ut som att barnet är allergiskt fastän det inte är det, och det kan också se ut som att ett barn är fri från allergi fastän barnet har uppenbara symtom.

Därför är det enda säkra sättet att få reda på om barnet tål mjölk eller inte att utesluta mjölk helt 🚫🥛 under en period (ofta 2–4 veckor 📆) och se om symtomen försvinner ✅.

Det är viktigt att inte experimentera på egen hand utan ta hjälp av BVC eller vårdcentralen.

Vad beror mjölkproteinallergi på?

Mjölkproteinallergi beror på att barnets immunförsvar tror att proteinet i mjölken är något farligt, som det behöver försvara sig mot. Det sker genom att sätta igång en reaktion – det är den vanligaste födoämnesallergin bland små barn 👶.

Varför vissa blir allergiska och andra inte är fortfarande lite av en gåta. Ärftlighet spelar in 🧬, men det finns barn till synes utan allergi i släkten som ändå blir allergiska.

Hur behandlas mjölkproteinallergi?

Behandlingen går ut på att utesluta all form av mjölkprotein ur barnets mat 🚫🥛. Även mjölkprotein från får och get bör uteslutas.

Barn som får diagnosen mjölkproteinallergi bör få remiss till dietist för att säkerställa att det blir tillräckligt med näring – som kalcium, zink, riboflavin, fett och protein – så att barnet kan fortsätta växa och utvecklas som vanligt 📈👶.

Finns det chans att allergin går över?

Ja! Mjölkproteinallergi växer oftast bort innan barnet fyllt tre år 🎂, men ibland tar det lite längre tid. För att inte missa om allergin växer bort bör barnets läkare göra regelbundna kontroller och fastställa om allergin fortfarande kvarstår eller ej.

⚠️ Viktigt skilja mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans!

Det är viktigt att skilja på mjölkproteinallergi, som innebär att man inte tål proteinet i mjölk, och laktosintolerans, som innebär att man inte tål mjölksocker (alltså kolhydratdelen i mjölk).

📄 Läs om laktosintolerans här! (ny artikel finns)