Neofobi

Neofobi 🌱 (från ca 18 månader)

Har du en ettåring som plötsligt tvekar inför mat som gick hur bra som helst för bara någon månad sedan? Eller en treåring som ratar blandad mat och mest vill ha pasta och annat blekt? 🍝

👉 Välkommen till den neofobiska fasen – en kvarleva från tiden när vi hade hela naturen som skafferi. Den går över, men under tiden är det bra att veta vad som pågår.

Varför blir barn skeptiska till ny mat? 🤔

Att lära sig vad som är tryggt och säkert att äta är en av de viktigaste sakerna för en levande varelse.

🍓 Att äta är en förutsättning för liv – men också en risk. I naturen kan en felvald svamp, giftiga bär eller något annat oätligt i värsta fall leda till döden.

För att skydda oss är vi människor födda med:

✅ En förkärlek för söta och energirika saker

✅ Skepsis mot syrligt och beskt

Men det stannar inte där...

När barn växer och börjar tulta runt på egen hand, leder naturen in dem i en period av större noggrannhet kring vad som hamnar i munnen.

👉 Jämfört med första levnadsåret, när de flesta gapar åt det mesta, innebär andra levnadsåret starten på en period där barnen inte lika blint litar på att maten är säker.

De ska nu börja lära sig själva vad som är ätligt och inte.

Stora variationer mellan barn 👧👦

Variationerna mellan barn är stora:

• Vissa märker man knappt av neofobin hos
• Andra blir extremt petiga och äter bara en handfull saker

Varför? 👉 Generna spelar stor roll!

Forskning visar att upp till 80 % av petigheten förklaras av ärftliga faktorer.

Det kan bero på:

🥦 Hur mat smakar och känns i munnen – t.ex. hur tydligt barnet känner beska smaker (barn som är känsliga för beska reagerar starkare) 🥦 Temperament – försiktiga barn är ofta också försiktiga med ny mat, medan nyfikna, äventyrliga barn ofta vågar prova nytt snabbare

Syskon = olika matresor 🧬

Eftersom syskon bara delar hälften av sina gener (om de inte är enäggstvillingar), kan matresan se helt olika ut även inom samma familj.

Det betyder alltså inte att du gjort "rätt" med det ena barnet och "fel" med det andra. De kommer med egna utmaningar, som påverkar hur rak eller krokig matresan blir.

👉 Som förälder är det bara att haka på! 😊

Hur var du själv med ny mat? 🍽️

Hur var du som barn? Och hur är du nu?

När du äter på restaurang eller utomlands – älskar du att testa nytt, eller väljer du helst ett säkert kort? Det är rätt stora skillnader mellan oss vuxna också!

Hur länge håller det i sig? ⏳

Den neofobiska fasen är tydligast mellan 2 och 6 år, men många barn är fortfarande petiga en bra bit upp i skolåldern.

👉 Forskning visar t.ex. att barn föredrar mat utan sås upp till ca 12 års ålder, antagligen för att det är lättare att se vad som ligger på tallriken.

👉 Skolstudier har också visat att barn äter betydligt mer grönsaker när de serveras var för sig, istället för blandade i sallader.

Att få välja själv och ta små steg i egen takt gör stor skillnad! Så småningom märker barnet ofta: "Det här går ju riktigt bra!"

10 tips vid neofobi ✅

Här kommer tio tips för dig med barn i den neofobiska fasen:

1️⃣ Servera alltid 1–2 trygga saker per måltid, som barnet känner igen och kan bli mätt på – även om hen inte vill smaka grytan än. 👉 Det viktiga är vad barnet äter över tid – inte vid enstaka måltider.

2️⃣ Tacomodellen! Låt barnet själv plocka från olika skålar istället för att servera blandad mat (t.ex. undvik pastasallad – servera pasta och tillbehör separat).

3️⃣ Var en god förebild! Ät själv av maten och visa att den är säker och god.

4️⃣ Tänk stegvis exponering: Att sitta i samma rum som ny mat, se andra äta, hjälpa till att ta mer, lukta, känna… att till slut stoppa i munnen och svälja – det är examensuppgiften! 🎓

5️⃣ Grönsaker = svårast ofta: Testa söta och välbekanta sorter som morotsstavar, paprikaringar, majskorn eller gröna ärtor.

6️⃣ Krispigt slår mjukt: Panerad fisk kan funka bättre än fiskgratäng, falafel bättre än kikärtscurry, morotsstavar bättre än kokta grönsaker.

7️⃣ En råvara – en smak: Många barn gillar när maten är "ren". Krämiga soppor och pastasåser kan fungera bättre – testa t.ex. broccolisoppa med välbekant topping (pastafjärilar, äggbåtar, korvtärningar).

8️⃣ Undvik "smuts" i maten: Ris kokt i buljong, potatis med kryddgrönt eller bröd med frön kan få vissa barn att rygga tillbaka. 👉 Gör "smutset" valbart tills barnet vant sig.

9️⃣ Använd smakbryggor: Blanda in smaker som barnet redan gillar: Tomatsås med pizzakrydda, soppa med välbekant bröd, morotsstavar med favoritdipp, eller nachochips att dippa i hummus.

10️⃣ Kom ihåg – matresan är lång! 🛤️ De flesta barn bor hemma i 18–19 år – du kommer få många chanser att introducera ny mat, steg för steg!

Fördelar med att ditt barn är med i köket!