Våga ge ditt barn bitar

Jag vet att jag borde börja ge mitt barn bitar, men är livrädd för att bebisen ska sätta i halsen – hur ska jag tänka?! 😰

Ja – hur vågar man egentligen börja? 🤔

Du är inte ensam. Många – kanske de allra flesta föräldrar – är rädda för att barnet ska sätta i halsen, och det kan kännas både svårt och skrämmande att börja ge bebisen bitar.

Och ja, det kan verkligen kännas oöverstigligt – särskilt när man scrollar sociala medier och ser små bebisar glatt gnaga på avokadostavar rullade i frön eller hemlagade grötpinnar. 🥑🥄

Men vet du vad? Barn är programmerade att klara av det här! 💡

Det kan vara bra för dig som förälder att veta att barn är “programmerade” att kunna hantera bitar även som riktigt små, men som med allting (som att lära sig stå eller gå) så behöver man faktiskt få träna från ganska tidig ålder. 👶🧠

👉 Om din bebis är över 6 månader

• Kan sitta i matstolen på egen hand utan att falla ihop som en hösäck
• Har börjat röra tungan mer oberoende i munnen – alltså från sida till sida

Så är barnet redo att testa på bitar! ✅🪑👅

Börja med en rejält stor bit, som barnet kan suga på och undersöka med munnen, händerna och ansiktet (det kommer bli kladdigt!). 🙌😄

🥭 En mangokärna
🥦 En stor bit broccoli eller blomkål
🍞 En seg och hård skalk från ett surdegsbröd
🍖 Till och med en stor bit kött (som inte kan falla sönder i småbitar, t.ex. ett revben att gnaga på)

Poängen är att barnet inte ska kunna få av en bit som kan falla ner i luftstrupen, utan ska kunna suga på biten, vrida och vända och utforska den på egen hand i lugn och ro.

När barnet kör runt med biten i munnen, så skapas en “inre karta” av munnen, och barnet kan börja träna sin tunga på att styra maten dit den ska. 🗺️👅

Du kommer märka att barnet försöker placera bitarna åt sidan i munnen, för att så småningom lägga maten direkt på tandraderna – där den behöver vara för att barnet ska kunna lära sig tugga med kindtänder så småningom. Fiffigt ordnat av naturen! 🌿✨K

Vad gör jag när mitt barn klöks? Det ser så läskigt ut, nästan som de sätter i halsen!

Något som kan se otäckt och nästan helt livsfarligt ut i början, innan man vant sig, är att bebisar klöks! 😳

Du tror kanske att din bebis håller på att sätta i halsen, men det är en helt naturlig – och faktiskt livsnödvändig – mekanism. 💡

👶 Bebisar klöks (det som ser ut som en början till en kräkning, kallas också kväljning) många många gånger under det att de lär sig äta – framför allt i början. Det SKA vara så!

Det är nämligen klökningen som ser till att matbiten inte hamnar så långt bak i munnen att den riskerar att falla ned i halsen.

Eftersom barnet inte kan styra tungan och “fånga upp” maten helt och hållet ännu, så hjälper klökningen till att skydda luftvägarna, genom att svalgets muskler drar ihop sig och liksom puttar matbiten framåt och utåt. 🛡️👄

Klökningar kan vara väldigt kraftiga, och en del barn kan inte stoppa klökningen från att bli till en liten kräkning – det är också för det mesta en övergående fas. ⏳

Ju mer barnet får chans att stoppa saker – och mat! – i munnen, desto mer flyttas platsen där klökreflexen utlöses bakåt. 🔁

Tänk såhär: 🧠 Klökningen är en naturlig del av kroppens försvar mot att farliga saker ska hamna i magen eller luftstrupen – du har själv kvar din klökreflex, vilket du kan märka när du luktar på något som du inte borde äta eftersom det är för gammalt. 🤢

Så var inte rädd för klökningarna – de behövs! ❤️👶

Låt barnet testa, utforska, klöka – och lära sig! Det är en viktig del i att utveckla matglädje och självständighet. Du behöver inte stressa fram något, men försök att lita på barnets egen förmåga.

Och du – du gör ett jättebra jobb! 💪👶🍽️