Att boosta eller inte boosta – det är frågan 🤔

Brukar du maxa energi- och näringsinnehållet i ditt barns mat? 🥑

Tillsätta extra fett för att göra den mer energirik eller mixa ner nyttiga grejer i smoothies och liknande för att näringsboosta?

I vissa lägen är det toppen, i andra till och med bättre att låta bli. Det beror både på vem du har framför dig och vad du för stunden serverar – här har går vi igenom fem saker som är bra att känna till! 👆

1. Mycket energi ger snabbare mättnad 🥜

Har du en liten smalis som äter som en fågelunge kan det ligga nära till hands att spetsa maten med extra grädde, jordnötssmör, helfet yoghurt eller olja.

Men är du för generös kan maten bli så energirik att ditt barn blir mätt fortare än hen skulle blivit annars. Kroppen är nämligen så funtad att tarmarna börjar röra sig långsammare när man får i sig mycket fett och det ger en tydlig mättnadskänsla (”paltkoma”).

Barn är ofta bättre än vi vuxna på att följa sina hunger och mättnadssignaler och forskning visar att de vanligtvis anpassar mängden mat utifrån hur mycket energi den innehåller: ju mer energi, desto mindre portion och vice versa. Så lagom är bäst, även när det gäller extra fett och energi!

2. Känsliga barn kan tappa sugen 🫘

Är du stressad över järnintaget till ditt petiga barn?

Då kan allt möjligt åka ner i smoothien: solrosfrön, pumpafrön, spenat (om barnet är över 1 år), bönor eller kanske havregryn? 🥬

Smoothies är toppen för att få barn med liten morgonaptit att slurpa i sig något som samtidigt ger dagens första frukt- och grönsakskick. Och lite extra frön, bönor eller gryn ger förvisso mer näring.

Men konsistensen på den annars lena smoothien kan också ändras. Det är delvis en vanesak men det är olika lätt för olika barn att vänja sig. Märker du att ditt barn äter med större aptit och glädje om det är mindre extraingredienser i kan det vara läge att helt enkelt dra ner på dem och försöka få in järn på annat sätt (se punkt 4).

Tips på goda smoothies finns här i appen - sök bara på "smoothie" 🥝🫐.

3. Det mesta har både för- och nackdelar ⚖️

Vissa av boosting-ingredienserna har också en baksida: fröer kan till exempel förutom alla nyttigheter också innehålla tungmetaller, och därför är det bra att inte ha det i ”allt”, och att variera mellan olika sorters fröer och fabrikat.

Då ökar chansen att barnet får i sig en variation av näringsämnen samtidigt som risken för onödigt mycket tungmetaller minskar.

I Sverige finns inget särskilt råd om frön förutom just att variera, men i Finland avråder man från frön till bebisar och rekommenderar max 1 matsked om dagen till barn mellan 1 och 6 år – just med anledning av tungmetallerna.

Ett annat exempel på nyttig ingrediens som både har för- och nackdelar är spenat. Förutom näring och antioxidanter innehåller spenat oxalsyra, som gör det svårt att ta upp det där åtråvärda järnet. Spenat är alltså mer av en järnkälla på pappret än i verkligheten.

Det är också bra att känna till att en smoothie med spenat som förvaras i rumstemperatur kan få höga halter av nitrit, som är ohälsosamt i större doser för alla, oavsett ålder. Om du ska ta med smoothie på utflykten är det alltså bäst att skippa spenaten.

Men i övrigt är spenat ett toppenlivsmedel för alla över 1 år, så använd gärna spenat på olika sätt i övrigt!

4. Järn kan behövas – men lagom är bäst 🥩

Apropå järn – det kan mycket väl vara befogat att vara extra generös med järn, särskilt om du har ett barn som helst äter blekt och stärkelserikt i övrigt. Barn under tre år är de som löper störst risk för järnbrist och det är också de som löper störst risk att ta skada av sin järnbrist.

Järn finns främst i blodpudding och annan blodmat, kött, kyckling, fisk, leverpastej och ägg, men även en del i baljväxter, gröna grönsaker (gröna sojabönor, broccoli, grönkål exempelvis), nötter och fröer.

Om ditt barn har få järnkällor i sin mat kan du köpa hem tunnpaltbröd och mortla och tillsätta ett par teskedar i gröt, pannkakssmet eller annat som ditt barn gillar, som kanske inte är särskilt järnrik i sig.

Här har vi till exempel ett recept på järnboostad pastasås! Men lika viktigt som det är att barnet får i sig tillräckligt med järn är att det inte blir för mycket.

5. Val som gör skillnad 🥛

Vissa livsmedel är berikade med extra viktig näring och väljer du dem boostar du maten utan att behöva göra så mycket mer. Rapsolja med D-vitamin, salt med jod eller havredryck med B12, kalcium och riboflavin till exempel. (Vanlig mjölk innehåller den näringen naturligt, så använder du det behöver du inte tänka på berikning.)

Läs på förpackningen – där framgår om maten är berikad eller inte!

6. Målet på sikt 🥦

Det allra bästa på sikt är att boosta ditt barns mat genom att servera den så att allt syns och barnet är medveten om att hen äter grönsaker, solrosfrön, jordnötter eller vad det kan tänkas vara som annars mixas ner lite i smyg.

Prova att duka upp en hel liten buffé av munsbitar i olika färger och former och låt ditt barn utforska! Stavar av blodpudding, klyftor av ägg, små mjukkokta broccoliträd, nötiga kikärtor och klarröda lingon direkt från frysen, till exempel.

Allt serverat på ett sätt som är anpassat efter ditt barns förmåga. Titta gärna i vår bitguide för att få koll på det!