Allt du behöver veta om celiaki (glutenintolerans)

Celiaki eller glutenintolerans

Celiaki, eller glutenintolerans som det också heter, är en autoimmun sjukdom som innebär att kroppen reagerar mot ett protein som finns i råg, vete och korn.

Vad händer i kroppen?
Tunntarmens slemhinna blir inflammerad, vilket i sin tur bland annat leder till sämre näringsupptag.

Hur vanligt är celiaki hos barn?

Mellan 1 och 3 procent av alla barn i Sverige har celiaki, men många går oupptäckta eftersom symtomen inte alltid är så tydliga.

Vanliga symtom från magtarmkanalen:

• Ont i magen
• Diarré
• Förstoppning

Andra vanliga tecken:

• Sämre tillväxt – ibland ett tydligt hack i kurvan i samband med sjukdomsdebuten
• Näringsbrister, som till exempel järnbrist
• Allmänt orkeslös och kinkig – barnet mår helt enkelt inte bra

Viktigt att veta: Hos en del barn märks inga symtom alls. Det är ändå viktigt att upptäcka celiaki, eftersom det inte är bra att gå med en ständigt inflammerad tarm.

Varför får vissa celiaki?

Man vet inte exakt varför vissa drabbas av celiaki och andra inte, men det finns en tydlig ärftlighet.

Samtidigt gäller:

• Alla med den ärftliga sårbarheten utvecklar inte celiaki.

Kan glutenintroduktion påverka?
Forskning tyder på att risken att barn utvecklar celiaki minskar om gluten introduceras långsamt i kosten.

Vad betyder långsamt?
Det finns inget vetenskapligt stöd för exakt vad "långsamt" innebär, men sunt förnuft rekommenderas:

• En tugga då och då av pasta, bröd, smörgåsrån och annat med vete, råg och korn under de första veckorna av matintroduktionen
• Undvik att dundra på med hela pastamåltider direkt

Andra faktorer som kan påverka

Fiberrik mat under de första två levnadsåren kan minska risken att utveckla celiaki, enligt svenska forskare.

Varför?
Forskarnas hypotes är att en rik tarmflora som uppstår vid fiberrik kost skyddar mot celiaki – men detta är ännu inte helt säkert.

Oavsett är fibrer bra på många andra sätt, så det finns ändå goda skäl att ge barn fiberrik mat.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen celiaki ställs genom ett blodprov, där man letar efter antikroppar som bildas när kroppen reagerar på gluten.

• Om antikroppsvärdena är höga kan det räcka för diagnos.
• I andra fall kompletteras blodprovet med ett vävnadsprov från tarmen.

Viktigt:
Om man misstänker celiaki ska man inte utesluta gluten på egen hand.

Varför?

• Om barnet slutar äta gluten kan antikropparna gå ner och tarmen börja läka.
• Då blir det svårare att ställa diagnos.

Det här är ett ganska stort problem inom vården – barn kommer in med misstänkt glutenintolerans, men har redan ätit glutenfritt så länge att proverna inte visar något.

Då behöver man börja om och ge gluten igen för att kunna se vad som händer med:

• Tarmslemhinnan
• Blodproven

Detta kan leda till:

• Onödigt lidande
• Förlorad längdtillväxt som inte går att ta igen

Laktosintolerans kan försvåra upptäckt

En annan vanlig orsak till försenad diagnos är att föräldrar tror att barnet är laktosintolerant och därför utesluter laktos.

Hur hänger det ihop?

• När tarmslemhinnan är inflammerad finns mindre av enzymet som bryter ner laktos.
• Därför kan laktosfri kost lindra symtomen – men grundorsaken, celiakin, kvarstår.

Resultat:

• Tarmslemhinnan är fortfarande inflammerad.
• Näringsupptaget förblir sämre.
• Diagnosen försenas, vilket kan leda till onödigt lidande och förlorad längdtillväxt.

Hur behandlas celiaki?

Om ett barn får diagnosen celiaki är det glutenfri kost som gäller.

Det innebär:

• Naturligt glutenfri mat som potatis, ris och quinoa.
• Glutenfria alternativ till pasta, bröd och mjöl – ofta baserade på majsmjöl, rismjöl och vetestärkelse (där gluten avlägsnats).

Hur är det med havre?

• Havre i sig är glutenfritt.
• Men vanlig havre kan vara kontaminerad i åker eller kvarn.
• Därför behövs ren havre, som finns vid de glutenfria produkterna i affären.

Ren havre smakar som vanlig havre och är ett jättebra tillskott i den glutenfria maten.

Viktig uppföljning

Barn med celiaki ska följas upp av:

• Barnläkare
• Dietist

Dietisten ser regelbundet över vad barnet äter och säkerställer:

• Tillräckligt näringsintag.
• Att barnet inte ensidigt väljer mat med oönskade ämnen, t.ex. ris.

Ris och arsenik:

• Barn med celiaki rekommenderas max fyra rismål i veckan (välling, gröt, risnudlar, ris-mellis, kokt ris).
• Detta för att undvika för högt arsenikintag.

Bra alternativ:

• Bovetemjöl (glutenfritt trots namnet)
• Kokosmjöl
• Kikärtsmjöl

Är glutenfritt bra för alla?

De senaste årens fokus på gluten har gett intrycket att glutenfri kost är bra för alla.

Men för alla som tål gluten finns ingen anledning att utesluta råg, korn och vete.

Särskilt fullkornsvarianterna är mycket hälsosamma och innehåller:

• Betaglukaner som bidrar till en sund miljö i blodkärlen – bra både nu och på sikt.
• Mycket fibrer som tarmarna behöver för att fungera normalt och för att de goda tarmbakterierna ska få näring.

Slutsats:

• Det finns inget skäl att utesluta gluten för den som tål det.

Källor: livsmedelsverket.se, rikshandboken.se Hård Af Segerstad EM, Mramba LK, Liu X, et al. Associations of dietary patterns between age 9 and 24 months with risk of celiac disease autoimmunity and celiac disease among children at increased risk. Am J Clin Nutr. 2023;118(6):1099-1105. doi:10.1016/j.ajcnut.2023.08.009